gunilla

 

 

Gunilla Bergström

1942–2021

Journalistexamen 1966 vid Journalist-institutet. Anställd som journalist bland annat vid Dagens Nyheter och Aftonbladet i Stockholm.

Från 1975 var Gunilla författare och illustratör på heltid.

Från 1971 skrev Gunilla ett 40-tal barnböcker som hon även illustrerade. Själv såg hon sig mer som tecknare än som författare. Dessutom dramatiserade hon många av sina berättelser för teater och skrev en rad barnvisor tillsammans med bl.a. Georg Riedel. Hon arbetade också med scenografi och dockteater.

Gunilla har två vuxna barn som var förebilder till Bill och Bolla i rimböckerna ”Ramsor och Tramsor, om Bill och Bolla” samt ”Tokigt och Klokigt – mera rim om Bill och Bolla”. Böckerna handlar om att ha en familjemedlem med intellektuell funktionsvariation och kontaktstörning.

Från 1997 till 2013 var Gunilla medlem i Svenska Barnboksakademien.

Kunglig guldmedalj till Gunilla Bergström 2019

Den 13 Februari 2019 tog Gunilla Bergström emot den kungliga guldmedaljen Litteris et Artibus för framstående konstnärliga insatser som författare. Medaljen delades ut av kung Carl XVI Gustaf vid medaljutdelning på Stockholms slott. Det här är Gunilla Bergströms tredje kungliga medalj, hon har tidigare tilldelats Svenska regeringens guldmedalj Illis quorum meruere labores 2012 och Kungliga Sällskapet Pro Patrias guldmedalj i 12:e storleken 2018.

 

 

Alfons Åberg tar plats i forskningen

Annika Gunnarsson (f.1968) lade år 2012 fram sin doktorsavhandling: synligt/osynligt vid Stockholms universitet. I avhandlingen analyseras det visuella uttrycket i Alfons böckerna och receptionen av dem ur ett konstvetenskapligt perspektiv. Det har också skrivits ett flertal B- och C-uppsatser om Alfons Åbergs genom åren.

Centrum för barnkulturforskning

I Centrum för barnkulturforsknings skriftserie vid Stockholms universitet, skrift nr 43, tryckt 2010, ges perspektiv på hur olika familje- och institutionsmönster formar och påverkar barns, ungas och vuxnas liv idag. Gunilla Bergström har skrivit kapitlet ”Vem är pappa Åberg”, sid 81.